favorit i repris

2012 skrev jag följande inlägg..

Du vet att du är småbarnsförälder när...

  • du har sällskap varje toalettbesök alternativt öppen dörr för att ha koll utanför.
  • du har en pratande svans.
  • hemmet ser ut som tredje världskriget trots att ni bara varit vakna en timme.
  • någon hänger i benen samtidigt som du ska laga mat.
  • ordet "snart"  får en helt annan tidsinnebörd.
  • du anmäler dig frivilligt att storhandla för att få lite ensamtid.
  • du får fotmassage av diverse leksaker som lego, bilar eller barbieskor, varje dag!
  • fotboll tydligen blir en innesport och inredningen någon form av spelplan.
  • du glömmer bort att äta själv eftersom resterna från igår bara räckte till barnen.
  • du behöver vara ett levande uppslagsverk för att kunna svara på 1000 frågor.
  • dammsugaren blir en inredningsdetalj och ljudet från den är som ljuv musik i öronen!
  • ditt hjärta smälter och allt är glömt när barnen ger dig kramar, pussar och säger: "Älkar dej mama"!

Känner ni igen er? Kanske ni har något mer att tillägga?

ljusmys och Måns Möller

Det är så mysigt nu när mörket kommer och man kan tända massa ljus. Särskilt mysigt är det när det är mörkt på morgonen när man går upp. Det är en så härlig känsla att vakna och gå upp innan barnen vaknar. Det händer i så ofta att jag vaknar innan någon av dem men när det händer får man njuta av stunden.
 
Det konstiga nu när oktober snart är slut är att det fortfarande är så varmt ute. Nog för att regnet kommit och det gråa som hör hösten till men temperaturen är ju skum. 12 grader liksom. Undrar just när det ska smälla om och bli riktigt kallt istället. Det gör det nog snart.
 
För att avsluta detta inlägg med något helt annat så har jag precis sett på Måns Möllers soloföreställning "Jävla pajas - det här skojar du inte bort". Den är så hjärtlig, rolig och tänkvärd. Så himla bra! Rekommenderar verkligen att se den! Den kärlek han visar till sin autistiske son i denna föreställning, är helt fantastisk!

håret

 

Alltså, jag håller ju på att spara ut mitt hår (ja, nu igen). TÅLAMOD. Snacka om att man blir less på det. Så har det varit många gånger förut. Jag har sparat och sen när det är så där jobbig axellängd och jag inte alls trivs med att ha utsläppt så ryker det av. Oftast rejält då också. Sådär riktigt kort så det drar i nacken när man lämnar salongen.
 
Nu har jag gått hela sommaren och bara tänkt tanken att jag ska beställa en klipptid samt färga håret lite mörkare när hösten anlänt. Jag hoppar runt lite bland salongerna och det är lite kul faktiskt. Nu senast var det Elin som fixade mitt hår. Hon slängde i en varm kopparfärg och klippte bara det slitna.

För denna gång kanske jag orkar spara liiiite längre?
Ja, det visar sig.
Än så länge är håret kvar.
 
För övrigt väldans nöjd över färgen! Trivs kanon med den!